Advisory Brief: Björn Rosengren – från tekniska genombrott till långsiktigt välstånd

Sverige har omsatt tekniska genombrott i industri, export och tillväxt. När AI, elektrifiering och ett förändrat säkerhetsläge omformar ekonomin krävs kapital, kompetens och institutioner som kan omsätta ambitioner i praktiken. Björn Rosengren, tidigare näringsminister, grundare och ordförande av Priority, ser tillit och samspel mellan politik och näringsliv som avgörande för nästa tillväxtsprång.

Som TCO-ordförande, landshövding i Norrbotten, näringsminister och rådgivare i näringslivet har Björn Rosengren sett hur företagens utveckling och samhällets förmåga att förändras hänger samman. Sveriges förmåga att förstå och använda ny teknik har, menar han, gjort det möjligt för ett litet land att bygga globalt konkurrenskraftiga företag.

– Det som driver samhällsutveckling och tillväxt är förmågan att ta till sig nya teknologier, det vi kallar genombrottsteknologier. Där har Sverige varit bra.

Samspelet som gör teknik till tillväxt

Björn Rosengren återkommer till hur offentliga investeringar och företagens utveckling har förstärkt varandra. Järnvägen och vattenkraften skapade förutsättningar för industrialiseringen. Datoriseringen och den digitala infrastrukturen öppnade senare möjligheter för nya verksamheter. Han lyfter hemdatorreformen som ett exempel på hur politiken, arbetsmarknadens parter och näringslivet kunde bidra till att göra ny teknik tillgänglig för fler. Teknikskiftet fick genomslag när människor också fick möjlighet att lära sig använda tekniken.

– Det var ett samspel mellan staten och kapitalet. Även TCO, där jag var ordförande, var involverat.

Fungerande institutioner, tydliga incitament och infrastruktur ger entreprenörer förutsättningar att agera. Kompetenta människor behöver mandat att fatta beslut nära kunden, tekniken och problemet. Politiken skapar ramarna. Entreprenörerna tar riskerna och utvecklar affärerna. Gemensam riktning behöver förenas med frihet att pröva nya lösningar och ansvar för resultatet.

– Regeringar kan skapa ramarna, men de kan inte beordra fram entreprenörskap. De kan inte lagstifta fram mod.

Tillit är en del av ekonomins infrastruktur

Björn Rosengren ser tillit, öppenhet, jämlikhet och hållbarhet som nordiska styrkor med konkreta ekonomiska effekter. Tillit gör det möjligt att delegera ansvar. Öppenhet skapar utrymme för nya idéer. Bred tillgång till utbildning och arbetsliv gör att fler människors kompetens kan tas till vara. Hållbarhetsambitioner kan bli industriella möjligheter när det finns förutsättningar att utveckla konkurrenskraftiga lösningar.

– Tillit minskar transaktionskostnaderna, förkortar förhandlingar och påskyndar investeringsbeslut. Den gör det möjligt för organisationer att delegera ansvar och röra sig snabbare.

Tillit blir därmed en ekonomisk infrastruktur som påverkar hur snabbt människor kan samarbeta och hur effektivt resurser används. Tilliten måste samtidigt förtjänas genom kompetens, transparens och leverans. Institutioner som har människors förtroende behöver visa att de klarar sina uppgifter.

AI kräver både investeringar och omställningsförmåga

När Björn Rosengren ser på AI efterlyser han mer av det samspel som präglat tidigare teknikskiften. Han vill se tydligare statlig handlingskraft inför förändringarna som tekniken för med sig.

– AI handlar inte bara om att bygga AI-hallar. Det berör banker, försäkringsbolag, tjänsteproducerande företag och offentlig sektor.

När AI förändrar arbetsuppgifter och kompetensbehov behöver näringsliv, politik och arbetsmarknadens parter förstå hur produktiviteten kan öka och hur människor kan ta sig vidare. Investeringarna måste följas av förmågan att använda tekniken.
Rosengren ser tillväxten som en förutsättning för samhällets handlingsutrymme. En ekonomi som utvecklas kan finansiera välfärd, trygghet och säkerhet. Det blir särskilt viktigt när investeringar i energi, ny teknik och försvar behöver ske samtidigt.

– Man kan ha olika uppfattningar om hur tillväxten ska fördelas. Men har man ingen tillväxt kan man inte driva politik.

Kapitalet måste bära nästa utvecklingssteg

Sveriges utmaning blir särskilt tydlig när ett företag ska skala upp, menar Björn Rosengren. En idé kan ha visat sig fungera samtidigt som kapitalet för nästa fas saknas. Då kan en försäljning till en utländsk aktör bli vägen vidare.

– Man har en idé, det går bra och sedan behöver man pengar för att skala upp. Får man inte de pengarna säljer man sitt bolag till USA eller Kina.

Det är bakgrunden till förslaget om en nationell resiliensfond, som han har drivit tillsammans med Annika Winsth och Carl Bennet. Modellen bygger på att staten tar en långsiktig minoritetsroll medan privata aktörer ansvarar för förvaltning och investeringsbeslut, med marknadsmässiga avkastningskrav.

Rosengren har argumenterat för ett mandat som omfattar energi, försvar och strategisk industri. Finansieringen ska möta företagens kapitalbehov i uppskalningsfasen, där kapitalbehoven kan vara stora och tiden till avkastning lång.

Förslaget konkretiserar hans syn på samspelet mellan politik och näringsliv: offentligt och privat kapital behöver organiseras så att fler lovande bolag kan utvecklas vidare i Sverige eller Europa.

När han pekar ut långsiktigt intressanta investeringsområden lyfter han försvarsindustrin, elektrifieringen i bred mening och AI. Försvaret kan bygga vidare på kunskap som utvecklats under lång tid. Elektrifieringen knyter an till industriell omställning och Nordens energiförutsättningar. AI kan förändra stora delar av ekonomin.

Samarbete som skapar skala

Björn Rosengren efterlyser starkare nordiskt samarbete kring AI och andra stora investeringar. Genom att samla kompetens, forskning, kapital och infrastruktur kan regionen skapa bättre förutsättningar för nya företag och stärka sin internationella konkurrenskraft.

– Vi har enorma förutsättningar för starkare nordiska samarbeten, från AI-hallar till andra stora investeringar.

Små länder kan skapa skala genom att koppla samman sina styrkor: svensk industri, norsk energikompetens, finsk teknik, dansk life science och baltisk digital förmåga. Idéer kan utvecklas i ett land, industrialiseras i ett annat och nå internationella marknader genom gemensamma nätverk.

För entreprenörer och investerare blir frågan vilka partnerskap och regionala resurser som kan göra bolagets nästa utvecklingssteg möjligt. Samarbetet behöver omsättas i konkreta möjligheter att utveckla teknik, bygga verksamheter och nå nya marknader.

Öppenhet behöver förenas med motståndskraft

Ett förändrat säkerhetsläge och nya villkor för handel gör samtidigt att långsiktiga investeringar behöver bedömas utifrån flera möjliga framtider. Björn Rosengren framhåller att dagens geopolitiska situation kommer att förändras, även om det är svårt att veta i vilken riktning.

Effektivitet behöver därför förenas med motståndskraft. Företag och samhällen måste kunna hantera störningar och skydda kritisk infrastruktur, kunskap och leveranskedjor. Samtidigt behöver svenska exportföretag fortsätta utveckla sina marknader och internationella relationer.

Rosengrens slutsats är att Sverige har goda förutsättningar för investeringar. Människor, kompetens och industriell erfarenhet behöver organiseras så att de kan omsättas i långsiktigt värde.

– Sverige är ett land man kan tro på att investera i. Vi har enorma resurser i form av människor och kunskap. Men det behövs mer handlingskraft inför de stora förändringarna.